Komposteringskurs

För några veckor sedan åkte en kollega och jag på komposteringskurs i Nyköping. Den var bra. Kursledaren var kunnig och presentationen intressant. Innehållet i kursen var precis det vi efterfrågat. Dagens schema var också bra. Teori på förmiddagen, god lunch mitt på dagen, och kyrkogårdsvandring med besök på en komposteringsanläggning på eftermiddagen.

Konferenshotellet var verkligen fräscht. I den här fina matsalen fick vi lunch.

I anslutning till kyrkogården i Nyköping finns en ganska stor komposteringsanläggning. Materialet läggs i strängar och vänds regelbundet. Observera de vackra granarna i bakgrunden. Minns nu inte vad det var för sort, men man har byggt ett vackert landskap med olika sorters träd, framför allt barrträd, på kyrkogården.

De har ganska många strängar med material i olika stadier av nedbrytning. Vi fick med oss väldigt matnyttig kunskap från kursen. Här är några punkter:

• Lägg aldrig jord i komposten. Den ska bara innehålla växtmaterial, inget annat. När komposten är klar, har allt material omvandlats till humus, och den blandas sedan med exempelvis sand, jord eller grus eller lite av varje beroende på vad den ska användas till.
• Förhållandet mellan grundämnena kol och kväve är viktigt för optimal nedbrytning. Kol finns i trämaterial, kväve finns i gräsklipp, växter, löv etc.
• Man måste tillföra grovt material som ris, grenar och kvistar, dels för att lufta komposten så att det kommer in syre, och dels för att öka mängden kol. Det gör inget om inte alla kvistar brutits ner när komposten i övrigt är färdig, för det sållar man ändå bort i sluthanteringen.
• Det är viktigt att ha en hög med ris till hands under hela komposteringsprocessen för att kunna tillföra vid behov. Det räcker oftast inte att bygga en hög, och sen låta den vara. Blir högen för kompakt, måste man blanda i mera ris. Däremot ska man inte mata på med något annat material. 
• Komposten måste vändas då och då. Ju oftare den vänds, desto snabbare går nedbrytningsprocessen.
• Komposten bryts ner av en mängd olika levande organismer, från daggmaskar och andra insekter, till svampar och bakterier. Om komposten blir för kompakt och innehåller för mycket kväve, kan dessa organismer inte utföra sitt arbete. Då avstannar komposteringsprocessen. I värsta fall blir det i stället en kemisk process som kallas rötning och då bildas illaluktande gaser.
• En fungerande kompost är varm, och det medför bland annat att en stor andel av eventuella ogräsfrön dör. I en hög där rötning pågår, är högen kall och ogräsfröna överlever. Sprider man ut rötat material i sin rabatt, sår man också ogräs.

På bilden ovan ligger väntande rishögar och på bilden nedan diverse material som tillförs när komposten omvandlats till humus och är klar att användas.

Det var intressant att få åka på en kurs när innehållet var så bra. Att få träffa andra som arbetar inom samma yrke var också roligt. Man jämför arbetsuppgifter och metoder, pratar om arbetsvillkor och får ökad förståelse för varandra. En del människor man möter är ju så himla TREVLIGA och det gör mycket till en positiv upplevelse. Och solen lyste hela dagen. Toppen!