tisdag, januari 25, 2011

Spår

Snön som föll i helgen var perfekt att spåra i. Måndagens upptäckter på och utanför kyrkogården hade en del att berätta om besökarna. Haren har varit framme.


En fågel. Frågan är vilken? Men det går kanske inte att utläsa? Det är ingen simfågel i alla fall...


Katt förstås. Massor av kattspår både på kyrkogården och utanför. Att se kattspåren påminner mig om att den planerade bekvämlighetsinrättningen för katter fortfarande bara finns i fantasin. Borde nog ta tag i det, så snart snön försvinner...


De här spåren var ganska små, men med långa mellanrum. En gnagare av något slag, kanske? Någon som med säkerhet vet vad det är, får gärna lämna en kommentar här! (Kängurumus...?)


Och så... ahaaa! Vaktmästare! Skostorlek 36. Finns bara en sån i detta pastorat. Ett original, helt enkelt.

fredag, januari 21, 2011

Nu kommer tiden då vaktmästar'n dinglar i ljuskronorna

Nu har de stora helgerna passerat och Viby kyrka har lagts i malpåse. På grund av de höga uppvärmningskostnaderna, beslutades förra året att söndagarnas högmässor, som tidigare alltid firats i just Viby kyrka, nu under den kallaste årstiden ska förläggas i Kyrkans Hus i Mantorp i stället. Självklart är detta en klok idé, men ändå känns det lite vemodigt. Här går jag och sköter en kyrka som inte används. Fast blir det exempelvis en begravning, där den avlidne hört till just Viby församling, så ska ju kyrkan användas förstås. Men jag kan ju inte gå omkring och önska att folk ska dö heller! Och inte är det många som gifter sig så här års heller... Ni förstår säkert dilemmat.

Vad sysslar då vaktmästarna med den här årstiden? Jo, storstädning av kyrkor till exempel. För på sommarhalvåret lägger sig dammet överallt, medan vi springer runt med grästrimmern utanför. Det finns varken tid eller ork till sånt då. Men nu har vi chansen att ta itu med putsandet! Jag har börjat så smått, lite överallt, och inte fått något färdigt ännu.

Till jul plockas dessa gigantiska fönsterljusstakar fram. De är tillverkade av trä och jag har varit rädd, dels för att de ska trilla ner från fönstren (för de står inte särskilt stadigt och är inte förankrade på något sätt) och dels för att själva ljusstakarna ska börja brinna. Under ljusstakarna har jag, på inrådan av en kollega, lagt aluminiumfolie för att det rinner så mycket stearin från ljusen. Alla ljus brinner olika fort, beroende på hur det drar från fönstren.

Mycket stearin blir det...

Så var det ljuskronorna. Det finns sju stycken i Viby kyrka. Väldigt vackra allihop. Den största hänger över mittgången längst bak i kyrkan och jag får höjdskräck när jag ska byta lampor i översta raden. Men rädslan är till för att övervinnas, och nu får jag tillfälle att öva mig på det. Alla ljusstumpar ska bort. Stearin och sot ska också bort. Det gäller dock att inte ge sig på ljuskronorna med putsmedel, för de har någon slags ytbehandling som ska skydda dem. Skydda mot vad? Oxidering kanske? Har inte riktigt koll på det ännu, men det får jag nog så småningom.

Även bänkljusstakarna ska rengöras innan de hamnar i förrådet igen. Glasen är sotiga och i hållarna finns en del stearin. Glasen läggs sen i kraftiga pappcylindrar (de vita runda sakerna i kartongen på bilden) så att de är ordentligt skyddade.

Allt det här kommer nog att ta sin tid. Jag har bara precis börjat. Sen återstår ju resten av städningen...

tisdag, januari 18, 2011

Kyrkmössen och jag

För en tid sen upptäckte jag att det varit möss på besök i kyrkan. Och kanske inte bara på besök, utan rent av inneboende. Av en slump öppnade jag ett skåp som finns inne i kyrkans kassavalv. Skåpet innehöll böcker. Det såg onaturligt skräpigt ut därinne, så jag började plocka bort böckerna och fick då se en liten hög med urätna lindfrön.

Det finns bara ett sätt de kan ha hamnat där - någon har lagt dit dem. Med tanke på vilka det är som kan kombinationen till dörrlåset, uteslöt jag omgående att det skulle varit någon av dem som gjort sig besvär med en dylik handling. Lindfröleverantören måste alltså ha varit en mus, eller flera. Antar jag.

Efter ett kort telefonsamtal dök en skadedjursutrotare upp och lade ut några förpackningar med råttgift. Det fanns nämligen fler ställen i kyrkan där det varit gnagaraktiviteter. De lämnar ju ofta visitkort så man ser var de hållit hus.

Förklaringen till att sopsäcken alltid tycks vara trasig i botten uppenbarade sig då för mig. Det har förstås varit möss i städskrubben också! Där hamnade en ask med gift, och se, dagen därpå såg asken ut så här:

Någon har GNAGT SÖNDER asken med råttgift och dragit ut en del av innehållet på golvet! Veckorna har nu gått, och jag har kollat varje dag, och sett att kyrkan fortfarande får påhälsning av (o)djuren. Och trots att jag har bytt sopsäck flera gånger, har nya hål gnagts i de nya sopsäckarna. Kanske kommer det här att pågå tills det börjar våras och tillgången på mat utomhus blir mer intressant än att knapra på saker inne i kyrkan. Jag tror att både kyrkmössen och jag längtar lika mycket efter våren nu.

onsdag, januari 12, 2011

Koll på ljudanläggningen

En stund av måndagen denna vecka ägnades åt att gå igenom hur ljudanläggningen EGENTLIGEN fungerar. Detta för att jag kände mig så handfallen under ljusmässan på trettondagen, då ingenting fungerade som det skulle. Nu kan jag med självförtroende säga att jag vet bättre :) Med systematisk felsökning, samt de närmast obligatoriska samtalen med någon betrodd kollega, kan man komma långt.


Ett rätt så gammalt mixerbord. Men det fungerar. Det är de två reglagen (grön och blå) längst ner till höger som var en del av problemet. Och så kan man inte koppla in flera mikrofoner på samma kanal och tro att det fungerar, vilket någon hade gjort... Och nu när jag har skrivit det här, så kan jag alltid återvända hit ifall jag skulle glömma bort det. Hm...

Idag blir det nya problem att lösa. En toalett i församlingshemmet håller inte tätt. Inte bra. Men fixare är på väg. En del av belysningen på gatan mellan församlingshemmet och kyrkan fungerar inte heller. Jag hittade en del av felet under gårdagen och bytte helt enkelt de tre 25 A-säkringar som hade gått. Det gick inte många sekunder förrän de hade löst ut igen. Det kändes rätt att lämna över problemet till en behörig elektriker... och han kommer också idag. Hoppas jag. Nu måste jag åka, så jag hinner gymma före jobbstart klockan sju.

Önskar er alla en fullständigt problembefriad dag idag!
Vaktmästar'n

fredag, januari 07, 2011

Trettondagsmässan - vaktmästarn's mardröm

Ibland blir det inte som man tror. Det började redan på onsdagen, då folk började höra av sig angående ljusmässan med konsert som skulle anordnas på trettondagen. Det visade sig att det figurerade tre olika tidpunkter för denna ljusmässa, men bara en av dem kunde ju vara den riktiga. Frågan var nu vilken?

De som ringde mig, fick förstås svar. De som åkte till kyrkan fick också svar, genom ett anslag som satt på kyrkporten. De som tog kontakt med någon annan som visste, fick väl också svar. Övriga, förmodar jag, fick väl leva i förvirring.

Eftersom det snöat en hel del, och det skulle tändas en massa ljus i kyrkan, var jag på plats i mycket god tid på trettondagen. Snöröjningen gick fint, och jag slängde ut både salt och grus för att undvika benbrott på besökarna. Efter omklädning till gudstjänstanpassad klädsel, tog jag mig an förberedelserna inne i kyrkan, allt medan den inbjudna solisten och kören övade.

Sen började jag tända alla ljus. Det tog nästan en timme, och under tiden hade folk börjat strömma in i kyrkan. Så började gudstjänsten/konserten och jag insåg omedelbart att något var fel med ljudanläggningen. Bara en av tre högtalare fungerade. Det gick knappt att uppfatta vad prästen sa. Sången hördes dock bättre, så förhoppningsvis plågades inte kyrkobesökarna lika mycket av ljudproblemet som jag gjorde.

Ljudanläggningen alltså... den användes i en gudstjänst för mindre än en vecka sen, och allt fungerade som vanligt. Nu fungerade inget som det skulle. Prästens röst kunde höras, trots att den kanal som hans headset var kopplad till var nerdragen till noll. Borde alltså inte hörts alls. Jag fick förlita mig till att han skulle vara tyst (dvs inte viska något till personen som satt bredvid honom) medan sångartisten sjöng i sin mikrofon, för annars skulle båda ha hörts samtidigt. Det här borde väl inte kunna hända?!?

Vid ett tillfälle under mässan blev det en hiskelig rundgång i ljudanläggningen, helt utan förvarning, eftersom jag inte hade fingrat på knapparna över huvud taget. Nu undrar jag bara - har ljudanläggningen gått sönder, eller är det någon amatör som har kopplat om något? Som har skruvat och tryckt på knapparna utan att begripa vad de var till för?

Jag vägrar att tro att det var Vår Herre som ville förta allas vår glädje över en fin och stämningsfull gudstjänst. Eller... kanske var det dags att utsätta den "nya" vaktmästar'n för prövning? Jag får nog erkänna att jag inte riktigt hängde med i bönen, eftersom jag var så arg och uppstressad över ljudet... kanske jag missade det där med "och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda" ...men nej, vi körde ju inte ens den versionen, vi läste den "gamla" Fader Vår. Jag begriper ingenting.

tisdag, januari 04, 2011

En glimt ur vardagen före jobbet

Tisdag morgon. Strax före klockan sex kom jag dit. Gymmet där jag tränar. Jag fick ha det för mig själv under hela träningspasset. Lugnt och skönt. Ingen kö till maskinerna, ingen trängsel, inget oljud, inget sällskap. Bara jag och min träning. Lite ego, eller?

söndag, januari 02, 2011

Resväg

Så här års är det ju mörkt när man åker till jobbet, och mörkt när man åker hem. En dag förra veckan slutade jag lite tidigare och fick se det här på hemvägen. Underbart! Vilken vinterskönhet!